tisdag 29 november 2011

The moment I said it

Såg ljust ut efter gårdagen så inget skulle få gå fel idag. Svårt att toppa en dag som igår så jag har inget att klaga över. Tisdag idag vilket betyder att det är onsdag imorron, mitten av veckan och det är ju alltid något. Skolan rullade på i vanlig takt, fick "progress report" idag och betygen håller sig på stadiga A och B så jag är nöjd. Fick en liten utskällning av min coach idag då jag anlände till träningen lite sent eftersom jag var tvungen att göra ett matteprov men, men, inga sura miner. 


Var aningen stressad igår kväll då jag hade lite skolarbete kvar att göra när klockan slog 22.00 men det fixade sig och idag är jag inte alls lika utmattad. Nu sitter jag bara och väntar på att min mamma ska logga in på skype då jag tog emot ett meddelande av henne där det stod att hon önskade prata med mig och vad gör man inte för sin mamma på andra sidan jordklotet.


Jag kan knappt tro att jag varit här i snart fyra månader då den längsta tiden jag varit hemifrån tidigare är tre veckor och det känns verkligen inte som mer än tre veckor just nu. Jag känner mig hemma här, jag har mina rutiner. Vaknar samma tid varje dag, 06.15. Gör vid mig, käkar frukost samtidigt som jag fixar min lunch, packar lunchlådan, borstar tänderna och hoppar in i bilen efter att ha släckt alla lamporna i mitt rum, tagit på mig jackan och gäspat ett hundratal gånger. Jag stortrivs helt enkelt.


På torsdag väntar en basketbollturnering som inte får missas. Bussen kör klockan elva och eftersom jag var sen förra gången och fick höra " Not Swedish time anymore Anna, welcome to America" ett antal gånger, så ska jag vara på plats tio minuter innan. "Alltid redo"...
Lady Panthers

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar